SNI står för Svensk Näringsgrensindelning och används för att klassificera företag och organisationers verksamheter efter bransch.
De används av myndigheter som Skatteverket och SCB för statistik, beskattning och annan rapportering.
Du kan söka på SNI-koder på SCB hemsida eller konsultera Skatteverket.
Ja, företag kan ha flera SNI-koder om de bedriver olika typer av verksamheter.
SNI-koder registreras när du anmäler din verksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket.
Ja, du kan ändra SNI-kod genom att anmäla ändringar till Bolagsverket eller Skatteverket.
SNI-koder används för statistik, beskattning och arbetsgivaravgifter samt som underlag för bidrag och tillstånd.
Vissa SNI-koder kan påverka skattesatser, arbetsgivaravgifter och bidrag som ditt företag är berättigat till.
SNI är baserad på den europeiska standarden NACE, vilket innebär att koderna ofta motsvarar internationella klassificeringar.
Nej, men fel SNI-kod kan påverka rapportering och bidrag, så det är viktigt att ha korrekt information.
SNI-koder har upp till 5 siffror, där varje nivå representerar en mer specifik verksamhetsinriktning.
Ja, alla företag i Sverige måste ha minst en SNI-kod.
Indirekt, eftersom vissa branscher kan anses mer riskfyllda, vilket kan påverka långivarnas beslut.
SNI-koder uppdateras med jämna mellanrum för att anpassas till nya branscher och teknologier.
Ja, flera företag kan ha samma SNI-kod om de bedriver liknande verksamheter.
Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för att tilldela och underhålla SNI-koderna.
Vissa försäkringsbolag kan använda SNI-koden för att bedöma risk och fastställa försäkringspremier.
Ja, det finns specifika koder för e-handelsverksamhet.
Nej, det är obligatoriskt att ha en SNI-kod för att driva verksamhet i Sverige.
Du kan söka efter SNI-koder för företag via Bolagsverkets företagsregister eller på allabolag.se.
Om ingen specifik SNI-kod passar kan du välja en allmän kod som bäst beskriver verksamheten.
Vissa bidrag och stöd kan vara branschspecifika och därmed bero på SNI-koden ditt företag har.
